Det gagn, som förteckningar öfver enstaka biblioteks årliga tillväxt icke kunnat medföra, bör deremot i fullare mått kunna åstadkommas genom en till ett helt samlad årsredogörelse för förvärfven i de vigtigaste af Sveriges offentliga boksamlingar. Förenade kunna förteckningarna öfver våra biblioteks accessioner bereda forskaren en rätt god inblick i den nyaste litterära produktionen, på samma gång de angifva hvad som deraf finnes för allmänheten tillgängligt inom vårt land. Och hvad som i ett af dessa bibliotek är tillgängligt bör i regeln, om så erfordras, lätt kunna blifva det i de öfriga. Med våra dagars lätta kommunikationer möta härvid inga nämnvärda svårigheter, och dessa boksamlingars vårdare äro beredda att genom samverkan i detta syfte göra dem ytterligare tillgängliga. Sålunda kan den tanke realiseras, som en gång blifvit uttalad, att »statens offentliga bokförråd bör anses såsom en helhet; dess fördelning på olika orter bör icke förhindra den gemensamma användningen af dess olika delar för främjande af forskning och vetenskap». Utgifvandet af en gemensam katalog skall äfven på andra områden medföra helsosamt samarbete mellan de olika biblioteken; allmänheten skall med större uppmärksamhet följa deras utveckling; och den sakkunnige skall vara i stånd att pröfva i hvad mån de vid inköpen tillgodose sin uppgift såsom bildningsanstalter och motsvara de uppoffringar, som derför göras. Frågan om utgifvandet af dylika publikationer är icke ny; behofvet deraf har äfven i andra länder gjort sig gällande. I Amerika och Italien hafva gemensamma kataloger redan utgifvits till allmänhetens tjenst, och i Tyskland har helt nyligen detta lands anseddaste bibliotekstidskrift (Centralblatt für Bibliothekswesen, 1887, s. 62 o. följ.) lifligt förordat en gemensam accessionskatalog för de stora tyska biblioteken. I vårt land har också tanken på detta företag redan förut blifvit i tryck uttalad. Särskild uppmärksamhet egnades deråt i årsberättelsen för Lunds universitetsbibliotek 1885, utgifven af dess föreståndare, och ett förslag i detta syfte framstäldes, hvilket på många håll omfattades med lifligt intresse. För öfverläggning med anledning af detta förslag, hvilket genom vederbörande myndigheters tillmötesgående syntes kunna realiseras, sammanträdde den 16 mars 1886 i Stockholm bibliotekarien i Kongl. Biblioteket d:r H. Wieselgren, universitetsbibliotekarien d:r C. Annerstedt, universitetsbibliotekarien d:r V E. Tegnér, K. Vetenskaps-Akademiens bibliotekarie J. A. Ahlstrand samt amanuensen i Kongl. Biblioteket E. W. Dahlgren såsom protokollsförande. Vid detta sammanträde bestämdes, att hädanefter årligen skulle utgifvas en för ofvan uppräknade bibliotek gemensam accessionskatalog; att i densamma skulle förtecknas boksamlingarnas tillväxt genom köp, byte och gåfva af nyare utländsk litteratur; samt att äfven andra af hufvudstadens offentliga bibliotek skulle ega ansluta sig till företaget. Sedan dessa öfverenskommelser den 1 derpå följande april blifvit föredragna inför öfverbibliotekarien Klemming, biföll denne, med gillande af desamma, att katalogens utgifning skulle besörjas af Kongl. Biblioteket, äfvensom att dess redigering för tryckning skulle utföras af amanuensen Dahlgren. Utom de vid det nämnda sammanträdet representerade biblioteken hafva sedan tillkommit K. Karolinska Medikokirurgiska Institutets bibliotek, K. Vitterhets- Historie- och Antiqvitets-Akademiens bibliotek och Generalstabens bibliotek. Antagligen komma följande årgångar af denna katalog att få mottaga bidrag från andra större specialbibliotek. Särskildt vore det önskvärdt, att den tekniska och den statistiska litteraturen framdeles blefve fullständigare representerade, än hvad nu är fallet. På grund af den ofvan anförda bestämmelsen, att katalogen skall upptaga nyare utländsk litteratur, finner man ej i densamma någon i Sverige tryckt skrift. För den nyutkomna svenska litteraturen, hvilken genom boktryckeriernas i lag stadgade aflemningsskyldighet i sin helhet samlas i landets tre största bibliotek, redogör, tillnärmelsevis, den årligen utkommande >Årskatalog för svenska bokhandeln». De svenska titlar, hvilka här förekomma, tillhöra alla den i Finland och Amerika tryckta svenskspråkliga litteraturen. Ej heller äro annat än i undantagsfall upptagna böcker äldre än det senaste årtiondet. En del särtryck och småskrifter af obetydligt omfång eller innehåll äro likaledes uteslutna. Af verk stadda under utgifning är infördt endast hvad som tillkommit under 1886. Genom särskilda beteckningar, för hvilka å nästa sida redogöres, är angifvet, om ett verk förvärfvats genom byte eller gåfva, äfvensom om ett arbete, som inkommit till ett af biblioteken under 1886, redan förut eges af något eller några af de öfriga. Förklaring öfver beteckningarna. A. K. Vitterhets- Historie- och Antiqvitets-Akademiens bibliotek. C. G. L. Lunds Universitetsbibliotek. S. Kongl. Biblioteket. U. Upsala Universitetsbibliotek. V. K. Vetenskaps-Akademiens bibliotek. En asterisk [] framför någon af ofvanstående bokstäfver betecknar, att ett verk tillkommit ifrågavarande bibliotek genom byte eller gåfva. Parentes (kring bokstäfverna utmärker, att ett verk blifvit af det så betecknade biblioteket förvärfvadt före år 1886. |